Man lever men om man har hälsan det vete alpackorna.

Snor blandas med tårar som rinner ner för kinden och samlas i en härlig symbios som lägger sig som en hinna över  spruckna torra läppar. Glänser som läppstift nästan, smackar vackert i ljusskenet. Men det är härligt att känna. 
 
Det jag nu försöker lära mig, bland så mycket annat är att inte värdera känslor. Är man trött så är man, det gör inget. Man får vara det. Har man en dålig dag, så får man ha det. Det är lättare sagt än gjort.
 
För längesedan skrev jag om att jag är inte rädd längre. Skönt att jag kände så då, det gör jag inte nu längre. Jag har varit rädd för allt. Framförallt rädd för att vara själv. Extremt rädd. Rädd för att promenera till och med. Också jävligt rädd för vad människor ska tycka och tänka. Detta är också något som jag jobbar med just nu.  
 
Ibland sköljer en känsla över mig hur synd jag tycker om människor som är runt mig i denna processen. De kommer lite i skottlinjen skulle man kunna säga. Men för det allra mesta skiter jag fullständigt i det. Tänk att äntligen få skita i saker. Tänk att få sätta gränser och att säga nej. Eller få och få. Det hade jag kunnat göra från början om jag var programerad på det viset. Omprogrammering av hjärnan pågår och det är nog bland det svåraste man kan göra i ett liv.
 
 

Well. That's the darnedest thing I've ever heard.

So var det det har med guldkant i tillvaron. Asch jag tar det po engelska for jag orkar inte setta igong laptopen.
 
The goldcunt in the everyday life. Well it is not as easy as it may have sounded in my earlier inlay. Its not easy to find the goldcunt everyday. BUT you may experience it even though you are not aware of it. Like yesterday I was bored. I turned on the Neil Young Heart of Gold and though music have not been of giant interest last few months Neil took me by storm. To those who have not seen that concert. See it. I found myself writing down sentences of songs so i will be able to find and get the songs later on, and thinking about that I realised that that is something that has not been happening for years and years. Turns out listening to that show was exactly what was needed and it made my day. 
 
I do believe we have something special everyday but it may be hard to upstampsame it.
 
It has been raining constantly for three days and it. is. freezing. It gets as cold inside as it is outside and I am sitting here with two pants, three socks, three shirts. Considering taking my daily walk but it is not tempting me. Just want to go hoooome. If it wasnt for the troubles with the internet pages I would have had my ticket by now. I am gonna stalk my friends so much when I get home they will see me in their eyechamber everywhere they go and that is the end of that.
 
Emma is talking about misspelling and I hear you sistah. It feels like it was ages ago one was so sure about the spelling of the swedish words, or should I say eyeballingwound (glosor), that one could take a test every day. Now I hesitate when it comes to spelling of a lot of eyeballingwounds.
 
Det smattrar po min festkepa.

Odensdag

14 Kommentarer?! På ett vanligt hemmaluat innelägg? Vad händer? Nej nu står väl skägget på andra sidan gräset? Det måste vara någon slags spam. Aja. Som svar på en fråga: Jag hade gärna haft en header. OM jag vetat hur håen jag skulle bära mig till?

Tänkte uppdatera om mina mål i livet, om det nu skulle intressera någon stackars själ därude.
Jag har mer eller mindre uppnått alla de mål och önskningar som funnits fram tills nu och skulle vilja dela med mig av de som är färskt i minnet. Jag har sett väldigt många av de banden jag velat se. Det är dock några kvar: Tom Waits, Neil Young, Marilyn Manson och AcDc är några jag kommer på.
Jag har flyttat från Osby, bott i Kristianstad.
Har träffat Sagan om Ringen skådis.
Jag har varit med de män jag velat, undantag Raffe och Hugh.
Hånglat med de män jag velat.
Bott i Australien, jag blåser glas.
Träffat Steve.
Detta är några utav alla de mål som har uppnåtts.

Några mål som har skapats nyligen är att någon gång:
Ha ett hus på Österlen med en liten glashytta
Ha en utställning med mitt glas
Lära mig spela Whiskey in the jar på banjo (Ville ju lära mig digeridoo men det får inte spelas av kvinnofolk enligt aboriginsk kultur).
Uppfostra lyckliga barn och träffa mina vänner så mycket som möjligt.

Tänk bara på hur mycket man egentligen har uppnått av det som man velat. Tänk vad stark viljestyrkan är.

Denna dag

Sambofritt i tre nätter. Vad göra? Dekorera cupcakes med rosor? Designa en lampa?
Nej. Sitta på fisboken och gå promenader. Lajbans va?

Vad fasen?

Idag läste jag i tidningen, dagstidningen det vill säga. Om så kallade "sex workers" för funktionshindrade. Det handlade mer eller mindre om att de funktionshindrade måste ha samma rättigheter till sex som vanliga människor. Tankarna började snurra i huvudet men det visade sig att dessa "sex workers" är helt enkelt ett annat ord för prostituerade. Detta stod det alltså om i tidningen. Fan, vad konstigt det kändes och känns för mig. Hur kan man skriva om sånt i tidningen? Som om det vore ingenting. Vi skriver ju bara om det om det skett ett brott.
Jag säger inte att funktionshindrade inte ska ha samma rättigheter.

Mandelkubb

Linda frågade om jag läser några svenska tidningar för ett tag sen. Nja. Jag öynar egenom aattanablauet iblönn. Men sist så var rubriken om hur en tanta gick ner 60 kilo och ingenting om vad som pågår i Syrien. Lite tråkigt. Men jag förstår att S har en ny partiledare.

Quiz?

Inte trodde jag man skulle vara stolt över Björn Skifs, eller lite kanske. Men jag trodde definitivt inte man skulle vara stolt över Pernilla Wahlgren. Tji fick jag då huuugachacka ljöd genom radiohögtalarna och hej micki spelades på bensinmacken. "Denna låten är egentligen svensk!". Likaså milleniumtrilogin gör mig stolt, för att inte tala om när Så som i himmelen visas på tv här. De måste verkligen tro att Mikael Nyqvist är vår enda skådespelare. Han är inte så tilltalande om man tänker på att. Han ser ganska sleden ut. Men vi gillar ju honom för att han är Mikael Nyqvist, och för att han är en jävligt bra skådespelare. Helgerån att Mikael Persbrandt slarvade te ett så han inte fick åka till nya zealand och spela i The Hobbit. Då fick de se en reedig karl och jag kunde råka åka på semester dit....

A big tasty Groggfucker

Nej. De ÄR inte så pass roliga här. De säger inte så. OM man mot förmodan skulle våga sig på det så hade man troligtvis blivit utslängd. Hur jävla kul är det på en skala? Fem? Så när Linda kommer hit då ska vi tamigjäkons visa di därna udomalänningarna var skåbet ska stå. Groggskåbet. Om jag känner oss rätt lämnar vi inte puben förrän minst en Australiensare kan snacka skånska, danska, bygga balkonger i Norge och blanda en reedigt stor och god groggajävel.


Nej som jag sa innan så när jag försökte beställa jägermeister med is för man var tvungen att blanda den med något tittade bartendern på mig som jag var dum i huvudet och ville ställa till med bråk. Jag tyckte det var en helt ok idé?

Det har inte hänt jättemycket sen sist man var uppkopplad på det världsomspännande men vi har gått en promenad där vi såg tre koalor efter varandra. Vi gick en annan promenad upp på en hög kulle och där uppe på toppen låg en fin villa med swimmingpool mot utsikten. Ni vet en såndär de har i paradise hotel där vattnet går precis till kanten på poolen och över kanten ser man den där underbara utsikten? Inte för att jag kollar på paradise hotel men sen jag såg den första gången och nu på riktigt vet jag att om jag någonsin ska ha en pool ska det vara en sådan. HELT UNDERBART. Tänk er ett poolparty i solnedgången med drinkar och grillat kyyd så det står härliga te. Men inte för många drinkar för då kanske nån riskerar att ramla över poolkanten....

Tankar från Udomsocknes län.

Dagen blev över förväntan, det skall sägas.

En koala kramades och en annan klappades, kängurubajs hade kunnat plockas men jag avstod. (En orduppbyggelse som genast för mina minneslökar tillbaka till en Hultsfredfestival då Emily sjöng: Vi har supit oss fulla, varit hesa och galna, knullat i leran har jag inte gjort men jag har skitit ut alla mina bekymmer.) Nu har vi precis ätit middag utomhus tills klockan nio med svärmamman och Dean och här sitter jag med en australiensisk öl. Fint!

När jag är inne på det ämnet så var vi på australiensiska systan häromdagen och där är alla drycker väl kylda när man köper dem. Vi hittade en Monty Python-öl och den hette Holy Gr ail. Fast Gr var överkryssat. Så jävla klockrent! Holy Ale! Fattar ni?! Den ska smakas någon dag det ska jag bli man för (och om man har i åtanke att jag är den enda i vårt förhållande som äger en redig flöttenöckel så blir det inte vidare svårt). Nej, blanda ente in mig i vårt förhållande som jag alltid brukar säg.

En intressant upptäckt jag gjorde igår när vi var i shoppingcentret var att om du lägger undan en bok. Men betalar lite av summan direkt så måste de ändå skriva upp ditt för- och efternamn, din adress och ditt telefonnummer. För gud nåde den som INTE kommer tillbaka och hämtar ut sin bok han har betalat lite för. Likaså när du beställer hämtmat så vill de ha ditt efternamn och telefonnummer. MEN om du vill kopiera en husnyckel eller vilken nyckel som helst så är det "No worries, mate!" och efter, vad som verkade vara, max två minuter har du två nya husnycklar i handen. Inga namn, inga telefonnummer, inga ID-kort eller hemadresser nämna eller frågade efter. Hmmmmmmmmmmm.

De gör kopiorna i aluminium vilket sätter mina kvalitetskänselspröt i vibration. Skit i det.

I passagerarsätet

Vad är mer svenskt än fäbojäntan? Ärtsoppa? Bruna bönor med stekt fläsk? Knäckebröd? Köttbullar? Man kan i alla fall inte se på falukorv på samma sätt längre efter man sett den filmen... mycket ska man se innan ögonen ramlar av. Latheten lyser med sin närvaro när man inser hur jobbigt man tycker det är att man inte bara ska använda shampoo, nej, utan även duschtvål OCH balsam för att nå någon slags kontroll på det bångstyriga håret. Nej hörni, tacka vet jag när jag hade kortkort hår. Då var det snabbt in i duschen för att sedan ösa på lite dubbeldusch på toppen, dansa och vicka lite, skölja av, och vips så var man fräschheten personifierad. Torka håret behövde man inte bekymra sig om för det var torrt så fort man var klar. En stor flaska dubbeldusch kan man (om jag inte minns helt uppåt väggarna) garanterat få under guldtian på maxi tex. Annat än dyra gliss conditioner, det ska gudarna veta. (över trettio riksdaler). Nästa anhalt: circle throat. Men det känns mest som man är längre och längre på väg in i en swuatt grotta....

Om Sverige var en röv så skulle Skövde vara rövhålet

Igårkväll ringde Mimmi när jag i allsköns ro satt i min puppa framför datorn medan karlajäkon stod bakom spisen. För att underlätta matlagningen slängde jag på slagdänga efter slagdänga av klassiker, såsom living on a prayer, vingar, Jay Smiths bad romance. Om detta uppskattades vet jag inte. Mannen talar ju udomländska.

I alla fall så frågade Mimmi om jag kommer eller ej. Ooj Shit. Var det ikväll? Udanom i bilen och ivajj till stan. Det var en trevlig afton. Nu är min broder på mig uttabarahåen att komma till deras kollektiv ute i skogen. Oookaaaj. Men jag vill ju bara var hemma. Ibland njuter man mer av att göra ingenting än andra gånger.

Wheres my fucking Schnitzel.

Osby - Var femte invånare fick inget utlovat körkort i skolan på grund av att arkitekterna byggde en fyrtoalett för en halv miljon.

Linda tyckte att jag skulle gå in på hennes blogg för att sedan publicera en liknande rörlig bild på min. Det hade varit kul. Men ibland och relativt mycket på senaste inser jag hur mycket en har fållet ettepau i teknikens värld. Då kommer här en quinna av Lindas kaliber så är på gånga att ble te en så kallad maskintekniker (ingenjör(?)) och ber om detta till synes enkla åtagande. Med den rörliga bilden i min ögonvrå faller jag handlöst och känner luften pumpas ur mig. Hur gör man? Så Linda, säger du hur man gör så lovar jag att jag ska göra mitt bästa för att fixa den steken.

Ingen jör nåt! (haha).

Vissa människor är bra, vissa är snälla, andra lugna. Det finns människor som är dryga, och de som är störiga fast de inte kan hjälpa't. Sedan finns det de stolpaskådna. Undrans om det hade hjälp att säga ifrån direkt när de tuggar en på nerverna. Det hade säkerligen om inte annat hjälp en själv. Man hade nog blivit av med all den jävla energi man slösar på att tänka på det under tiden men även i efterhand. Såhär på en höft har jag inget exempel men idag tänkte jag mycket på hur två av mina tre tidigare arbetsgivare har betett sig. Något förjävligt. Det har satt sina spår.

Emma slängde upp ett inlägg om kommunslogans, det tog mig en vecka och ett samtal med Linda för att klarlägga att dessa slogans var sanna. När man är stolt över att var femte invånare är en häst så kan man börja undra. Vad gör kommunerna? Har de folk anställda för att komma på slogans? Och i sådana fall har dessa anställda ingen verklighetsuppfattning? Man ska tydligen besöka Sölvesborg - Av naturliga skäl (vänta med dassbesöket). Har vi i bästa fall udomsocknes resenärer kollar de då upp slogansen? When in Europe, don't miss Skurup. Åker de då till Skurup? Och tänker ja, det här Europa var väl inte så mycket att komma med.

Nå välann.


Kärlek.

Denna gåta som det inte finns några rätta svar på.

Men det finns istället många påståenden, många historier och sagor.
Jag citerar Mia Skäringer då det jag läste i hennes bok åkte rätt in i hjärtat på mig och jag håller med till fullo.

"Och hur vet man att man hittat mannen i sitt liv då? Det känner man. Om man tvekar det minsta är det fel."

Min egen förklaring skulle nog vara att när man helt plötsligt förstår de låtarna som spelas på radion. När man instämmande kan nicka och tänka precis så är det när man hör låtar som "Av längtan till dig" för att nämna en. Oftast har man förut hört låten och tyckt den är bra, men det är inte förrän man upplever det själv som man kan hålla med till fullo. Även dikter som skrivits av gamla poeter kan få en ny klang när man faktiskt förstår vad man läser.

Vill även citera en av mina största förebilder. När han sjunger om detta fenomen som har så många namn.

"So if you find someone
Someone to have, someone to hold
Don't trade it for silver
Don't trade it for gold
I have all of life's treasures
And they are fine and they are good
They remind me that houses
Are just made of wood
What makes a house grand
Ain't the roof or the doors
If there's love in a house
It's a palace for sure
"

Bygg en bomb, så kan ni spränga nån, här köp ett plan, så har ni nåt att släppa den från

Det är en hund precis bakom mig (Spank god for laptops, man kan ju vara i naturen men ändå vara uppkopplad på intranätet, ja det världsomspännande). Den har gått i skogen bakom kaninen, den har gått på grannens tomt. Nu är den här. Den och jag. Men den skiter fullständigt i mig, right back at ya tänker jag.

Ibland promenerar jag för att det är fint väder, ibland för att jag vill lyssna på musik, ibland för motionen, ibland för att jag inte har något bättre för mig, men oftast när jag vill få tankarna på annat. Vilket när det gäller vissa saker sällan fungerar. När jag går har jag plopparna i öronen som sagt och är varken medveten om tid eller rum. Ännu mindre medveten är jag om vilka som går eller framförallt kör förbi. Om jag möter någon blandad (random?) på trottoaren vet jag inte riktigt var jag ska titta, ska jag titta den i ögonen eller ska jag titta allmänt på personen, eller ska jag titta ner i marken. Det blandar jag lite hipp som happ men det sistnämnda är väl det som är mest aktuellt. Hur som haver så någon av gångerna jag har tittat upp och mött den andra personens blick så har den personen tittat på mig med ett stort vänligt leende. Kanske för att den personen höll sitt älskade barnbarn i handen, kanske för att den personen visste att den var på väg hem till sin älskade partner. Kanske för att den precis hade klarat av någon sorts kamp, eller något prov. Det kommer jag aldrig att få veta. Vad jag får veta är att den log mot mig, och jag log tillbaka. Den varma känslan man får av ett äkta leende från en okänd person är enorm. Jag log säkert tio minuter efter på min promenad, och kände mig varm så mycket längre.

Ett leende kan betyda så mycket, och kan rädda ens dag.


För övrigt så har hunden blivit hemvisslad. (Precis efter att jag röt "Bort!" när den nosade på kaninen, vilket ägaren måste ha hört)

Om jag var en myra skulle jag krypa in i mitt öra.

Man gör saker, som man bara gör. Saker som påverkar en negativt. Men det går helt enkelt inte att sluta. Varför? Ibland undrar man vad som pågår däruppe i hoedknuppen, knubagloben, runntjofesen, rondellsvålen eller ärthjärnan yanameit. Hmm det är ju inte som att jag kommer sluta nu, jag ville bara säga att jag gör något nu som är dumt mot mig själv.


Inte heller kommer jag avaktivera mitt Facebook-konto.

Tack för kaffet Emma.

Nu är jag trött på att vara en velröv. Alltså detta är inget jag är med mening. Jag ber om ursäkt för när jag är dryg och aldrig kan bestämma mig. Grejen är den, att när jag agerar velröv så är det inte för att jag vill passa in i mängden, (jo, det har ju hänt. Men oftast inte) utan det är för att det helt enkelt inte spelar mig någon roll. Folk frågar mig om klänning eller kjol, eller frågar ska jag ha håret uppsatt eller nersläppt. När jag får en sådan fråga måste jag verkligen sätta mig in i, och lägga mycket energi på att försöka hitta någon skillnad på uppsatt eller utsläppt hår hos den som frågar. Om jag inte hade fått frågan skulle jag till exempel aldrig tänkt: aaah du skulle nock haft håret nersläppt idag istället.

Bara en sådan sak som om vi ska sitta och fika i köket eller vid tvn eller vid finbordet kan vara en utmaning för mig att bestämma. För att det inte spelar mig någon roll! Då måste jag pressa mig till att klämma ut ett svar. Naej, denna beslutsångesten som finns hos mig är inte min bästa vän. Jag vill poängtera att jag tycker mycket och har väldigt starka åsikter om vissa ämnen. Det är helt enkelt när det gäller saker som jag inte förstår vilket av som är bäst, som jag hemsöks av denna likgiltighetskänsla.

Något som är väldigt viktigt, ett ämne som Linda varit mycket inne på, är att tänka på och intala sig själv är att alla är vi olika. Ja, jag är en VELRÖV och inte en liten sådan. Mitt strå till denna stack är att jag ska försöka "Ba göre, barafuckinggöre". Så ni slipper dras med en "vetente, spelaringenroll". Ibland behövs sådana som Emma som visar "Huattsaugaute" så vi andra velrövar får velröva i våra hörn och observerande konstatera att "fånocktede".

They came for him one winters night

Det har återigen, ännu en gång kommit till min (själv)kännedom att det sinar på Ellens bloggkant. Jag kan ju inte annat än att hålla med om detta lilla påstående och får väl ta på mig hela ansvaret för denna incident som pinsamt nog tycks återkomma med diverse jämna mellanrum (rummet som ligger mellan köket och vardagsrummet). Det finns en åtgärdsplan för detta men den innehåller blott en enda åtgärd, nämligen "Bara göörde!". Prokrastinering är ett ständigt befintligt tillstånd hos denna kvinna som heltutenkelt bidar utav sin tid.

Linda tillgodosåg oss med hederliga gamla ordspråk som så ofta kommer väl till pass i vår annars så nytänkande, färgstarka vardag 2011. Gråa små uttryck som innehåller så mycket färgrikedom och som kan lätta stämningar men också förklara en hel del som inte hade gått att förklara utan dem. Hmm nu börjar jag känna mig vilse i min metafor igen. Vilket foto ska jag stå på? Troligen om ni frågar en (ja, jag ska inte säga estet men det gör jag) indietechnoare det svartvita med sorglig bakrund där man knappt kan urskilja om det är ett männsikoansikte eller en röv.

Vad ska då Ellen kontribuera med denna enkla söndagskväll? Jo jag har några uttryck som jag gärna skulle vilja dela med mig av. Gissningsleken börjar nu!


Tjofes
Fjaset
Fiddelian
Studafesen
Trähatt



En vän till mig hittade inga hålgelobjekt på dånsen, naej de var snåla så det skrek i röven hela bunken


Vet ni om att i detta nu har jag kommit på ett ämne för nästa blogginlägg.

Jag gillar det där.

En vän uti min alldeles innersta bekantskapskrets, även så kallat en utav min bättre vänner, ja närmare bestämt Rudan, kom på en lysande idé härom kvällningskvisten. Hon delade till min förtjusning med sig av denna. En säck som hängs i en krok i taket, mitt i vardagsrummet fylls med nytvättade kläder (min egen slutsats är att man har olika teman på olikfärgade sopsäckar. Tex "Underkläder" i grön säck och så vidare). Därefter gör man ett hål i bottnen på säcken och tar därigenom ut det klädesplagg man önskar. Får man ut ett par långkalsonger när man ville ha strumpor är det bara till att klättra upp på stolen som man förberett bredvid säcken och lägga i kallingarna igen, sedan söker man lyckan på nytt. Har man turen med sig får man ut ett par sockar.

Det bästa är att i säcken kallad "Underkläder" ligger de "raffiga" spetstrosorna, enligt vår uträkning, ungefär varvat var tionde trosa. Då vet man ju det! Fast till saken hör ju att mellan varje trosa kanske man får strumpor, bh:ar, nätbrynjor, halva jeansvantar, stay-ups, mamelucker och annat som går under kategorin "Underkläder". Men ändå!

Detta leder mig osökt in på frågan: Vad fan skulle tvättsäcken vara bra för nu igen?! Jag ber även om ursäkt i förväg Linda för att jag presenterade denna idé, men jag kände att den är för bra för att inte få förgylla folks dag.


En liten parentes är att jag ser saker hända nu. Någon means verkligen business. Min första dag på någonting helt nytt är inte lika avlägsen längre. Förut räknade jag minuterna, nu rinner dagarna fort. ETarna kan ta sig i brasan och försvinna outta mah way, ni ska inte få mer. Its my world you can't have it. Det händer saker.

Det som väntar på något gott...

Jag har underlag för ett nytt blogginlägg. Nu ska jag bara bida min tid, och samla ihop mig.
Så nu vet ni vad som väntar. Spännande va? Jamenarpådetja.

Fråga mig inget, jag har inga svar. Jag har knappt min tro på det goda kvar

Men nej nej nej nej. Jag tänker inte stå här och beklaga mig, inga vargar jagar mig.

Tur är väl det kan jag tycka. Det kanske är dags att lägga i en högre växel nu, att steka det kokta fläsket. Börja snurra fortare på hjulet så att säga. För en lång tid har jag demonstrerat emot allt vad psykisk stress heter. Har även försökt inprinta det i huvudet på andra. Frågan är om jag varit så rebellisk mot det på grund av att det är just det som funnits i mig. Lite så kanske. Eller mycket så. Men det känns också som att min stress trappats av. Jag är lite redo för vad som komma skall om man uttrycker det så pass fint.

Trött som en gnu (som Elsa hade sagt).

Tidigare inlägg
RSS 2.0