Sluta trycka ihop texten då!
Som sagdes så var vi i newcastle över en helg. Vi flög dit. Ohujedanesda, på vägen dit trodde jag vi skulle dö. På vägen hem var jag säker på att vi skulle dö. Flyga är helt enkelt inte min vän, eller grej, eller tekopp som ungdomarna säger nuförtiden. Nej fy för den lede.
Helgen var bra, vi umgicks så mycket med ungarna som det gick och vi sov hos steves kompis och gamla trummis Dave, en helylle reko kille. Vi kom bra överens, särkillt efter att vi fastslog att vi båda lider av anti-social-behaviour och gillar cradle of filth. Hursomhelst så blev jag paff för jag har nog, och många med mig gått i tron om att ungkarlar är som de är. Visst var det inte kliniskt rent och spindlar här och var men vi blev servade gräddig fläskfilegryta med hemmaluad päregröd, någon slags rotmos, kokta morötter och färska grönsaker. Han tror inte på något halvfabrikat alls. Det var den godaste hemmaluade mat jag smakat sen jag kom hit. Sen fick vi te på morgonen och det bjöds på öl varje kväll.
Ungarna var glada och goa även om konkeltösen lilla hatade mig ibland och undrade vad det var för en hemsker kärringajäkons som försökte ha hennes uppmärksamhet hela tin. Hon var iaf mer än kapabel till att säga vad hon ville... Vi gick till en bauta lekplats och till stranden och vi gick i affärer. Nervvrak som jag är kunde jag inte sova vissa nätter och då menar jag inget alls. Att sedan ta hand om ungarna efter en sömnlös natt var som att jagvetintevad men jobbigt var det. En eloge till föräldrar och framförallt flersmåbarnsföraldrar. Men man blir väl stålman eller stålkvinna och bara gör det. Jag är nog bara lat. Minus nog.
Saknar i alla fall gobitarna redan.
Innan hemfärd gjorde vi en snabbvisit till Sydney. Medans vi promenerade till operahuset kunde jag bara förbanna mig själv för att ha tagit mjukisbyxor istället för kjol. Det började ju bli reedigt varmt, inte kunde jag njuta av utsikten eller ta in sydneyluft. Nej, jag höll ju på att dö, minst, av värmeslag och uttorkning. Josse jag kommer aldrig bli en turist av din kaliber, du får ursäkta. Sydney får utforskas igen men på fler dagar. Tiden finns ju på min sida nu, tid är det enda man har gott om.
Kommentarer
Trackback